Material: bly -- den användbara men giftiga metallen

Allt material i pärlor och smyckesdelar är inte önskvärt. Bland de mest kontroversiella metallerna finns bly och nickel, som kan förekomma i vissa metalldelar. Idag tänkte jag ta upp bly, som kom i ropet i Sverige för ett tag sedan då ICA-kuriren "larmade" om blyhalterna i bijouterier. I länder som USA har bly diskuterats flitigt av pärlare i flera år, men den diskussionen har inte varit lika stor i Sverige där nickel, som inte är förbjudet i exempelvis USA, varit den största källan till funderingar istället. För att hårdra skillnaderna.


Varför bly?
För alkemisterna var bly den lägsta av metaller, den som skulle omvandlas till det ädlaste av allt: guld. Bly är dessutom giftigt för såväl människa som natur. Ändå har det genom historien använts inom många användningsområden och är idag den mest använda metallen efter järn, koppar, aluminium och zink. Bly råkar nämligen ha egenskaper som gjort det intressant för olika syften. Metallen är mjuk vilket gör den lätt att forma, har hög densitet samt låg smältpunkt men hög kokpunkt. I legeringar tål den korrosion bra. Till det är den dålig på att leda ström och värme.

Tillsammans med koppar, silver och guld var bly en av de första metallerna att nyttjas av människan. Babylonierna använde exempelvis blytavlor för att skriva på. Greker och romare använde metallen i mynt, men även i kokkärl och vattenledningar – något som gjorde att blyförgiftningar inte var helt ovanligt under Antiken enligt en del arkeologer.

Moderna användningsområden exempelvis startbatterier och andra ackumulatorer, elektronik, blyhagel och andra kulor, fiskesänken, lödtenn (finns även blyfria varianter), vikter, ljud- och vibrationsdämpande material, skydd mot strålning, blyglas/kristall, glasyrer, emalj, färgpigment, blyinfattning av glas (tiffanyteknik) och blyad bensin. Inom många områden har användningen minskat med åren då ämnets negativa miljöeffekter uppmärksammats och alternativ tagits fram.


Bly i smycken och pärlor
I bijouterier används bly för att göra smycket tyngre så att det får en densitet som påminner om smycken i ädelmetall. Kristallpärlor får sitt ”bling-bling” dels från facetteringen men det är blyet i kristallglaset som ger det dess klarhet och brilljans. För att få marknadsföras som helkristall inom EU måste glaset innehålla minst 24 % bly, vilket bl a Swarovskis pärlor gör. Glas med minst 10 % oxider får kallas kristall. På senare år har det i Sverige forskats fram blyfri kristall som är lika klar som helkristall.

Bly kan i olika halter även förekomma i smyckesdelar och pärlor av tennlegering (eng. pewter). Dock är tenndelar tillverkade i exempelvis USA oftast helt blyfria p g a lagstiftning – däremot har de inga gränsvärden för nickel. Kalifornien har strängast regler och därför kan du få se amerikanska pärlbutiker med varningstexter på t ex Swarovskikristaller. I Sverige finns inga gränsvärden för hur mycket bly smycken får innehålla.

Eftersom barn ibland vill stoppa hängen, berlocker, pärlor och liknande i munnen brukar många avråda från att blyhaltiga smyckesdelar som kristallpärlor eller tennberlocker används i barnsmycken. Det bör dock betonas att det finns inga risker med att bära smyckena. Vanliga kristall- och tennpärlor är ofarliga att bära för barn och vuxna så länge de inte suger på dem. Det kan vara bra att undvika allt för billiga bijouterier och smyckesdelar, som kan ha stora mängder bly men också oftast har dålig kvalitet.


Effekter på natur och människa
Utsläpp av bly i naturen påverkar såväl växter som djur negativt och speciellt fåglar och däggdjur är känsliga för förgiftning. Blyförgiftningar hos människor sker vanligen genom att giftiga blyångor inandas. Två blyföreningar kan även upptas genom huden. Akut förgiftning uppkommer genom att bly sväljs. Därav att det inte är rekommenderat att låta vin, alkohol, juicer och liknande drycker stå i kristallkaraffer en längre tid eftersom blyet lakas ut i vätskan som sedan dricks. Lika så har majoriteten av förgiftningsfall i Sverige berott på att personer ätit frukter som legat i oglaserade billiga keramikkärl som inhandlats på någon turistort.

Förgiftningssymptomen är trötthet, störningar i nervsystemen, magbesvär (s k blykolik), njurskador samt blodbrist. Bly kan även ge fosterskador. Barn drabbas hårdare än friska vuxna. Enligt Giftinformationscentralen innebär det ingen risk att förtära små blyföremål, som exempelvis hagel, om de passerar ut ”den naturliga vägen” inom ett par dygn. Större föremål kan dock fastna i magen och då bör sjukhus uppsökas om föremålet inte kommit ut inom 2-3 dygn eller tidigare om barnet får magbesvär.

Källor:

Giftinformationscentralen

Kemikalieinspektionen

Livsmedelsverket

Nationalencyklopedin. Upplaga: multimedia 2000 plus.