Pärlor kan användas på många sätt och för många syften. I smycken har pärlor, liksom andra material, använts för att signalera allt från status och grupptillhörighet till personliga egenskaper (t ex månadsstenar) och händelser.
Beads of Courage är ett program som startades för några år sedan av Jean Baruch i USA och har som syfte att använda pärlor till smycken som har en djupare innebörd än bara att vara fina. Tanken är att ge barn med svåra sjukdomar som cancer ett hopp och stöd under sina ofta långa och svåra behandlingstider. Och detta med hjälp av pärlor, i samarbete med ett antal sjukhus. När ett barns behandling påbörjas får hon/han en sträng med sitt namn skrivet med bokstavspärlor samt en färgguide och ett medlemskort. För varje behandling, provtagning eller händelse det sjuka barnet går igenom så får det sedan en färgglad glas- eller polymerpärla till sitt "halsband". Pärlorna är färgkodade så att varje enskild behandling eller händelse har sin färg. Speciellt stora eller avgörande skeenden har lite större pärlor. Pärlorna, som markerar de viktigaste milstolparna, är donerade av olika amerikanska pärlmakare och varje lampwork- och polymerpärla är unik. När behandlingen är avslutad och barnet kämpat sig igenom sin sjukdom får han/hon den största pärlan: ett lila, purpurfärgat, hjärta (syftar på hur en amerikansk soldat kan få Purpurhjärtat efter en svår strid, en stor tapperhetsmedalj).
Pärlorna är ett sätt för barnen att fokusera på sina framsteg och motverka den förtvivlan och rädsla som sjukdomen och sjukdomsvistelserna kan ge upphov till. De vet att varje tröttsam behandling eller smärtsam provtagning har en belöning. Varje steg de tar leder fram till något positivt och kan även se på sina pärlor, att de kommit en lång väg. Tanken skulle kunna jämföras med hur barn i Sverige kan få en belöning i form av klistermärke, bokmärke, badge ("tapperhetsmedalj") eller liknande när de varit hos tandläkaren eller barnsjukhuset. Men mycket mer utvecklat och med fokus just på att visualisera de små framstegen och etapperna på en lång väg till ett friskare liv.
Pärlorna har visat sig vara ett bra sätt att få barnet att utveckla strategier för att klara av sin svåra kamp, men också ett påtagligt sätt för barnet att kunna berätta för andra om vad det gått igenom, både under och efter behandlingen. Ofta är det lätt att glömma bort hur viktigt det är, även för barn, att få prata om de där svåra sakerna som vi kanske försöker att undvika eller låtsas att de inte finns för att vi vill att barn ska vara trygga. Att prata om det kan också vara ett sätt att orka med.
Projektet har även mynnat ut i andra sidoprojekt, som exempelvis program riktade till syskon till drabbade barn, lägervistelser och barn som befinner sig i livets slutskede. I det senare ingår bland annat att en vacker fjärilspärla ges till den förälder som förlorar ett barn.
Foton: Katheryn Cartwright [via Flickr.com], cc by-sa 2.0
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Frågor, tips, synpunkter eller kommentarer? Skriv gärna en rad här -- vill du hellre ta det privat hittar du min e-postadress under Kontakt (flikarna under bloggrubriken). Tänk på att frågor som ställs i kommentarerna besvaras här. Vill du ha svar via e-post är det bäst att istället maila direkt.
Tack för din kommentar!
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.