Viktig information om bloggen

Denna blogg uppdateras inte längre. Jag har tyvärr inte längre möjlighet att svara på frågor. Jag säljer inte pärlor/smyckeskomponenter eller smycken.

onsdag 30 september 2009

Material: Tagua -- vegetabiliskt elfenben


Tagua är en nöt även känd under många andra namn som corozo, palm seed/palmfrö, palm ivory, vegetabiliskt elfenben och brasiliansk stennöt. I äldre tiden kallades tagua även elfenbensnötter (och växten elfenbenspalm) på svenska, men detta är inte så vanligt i dag. Tagua är det namn som används av indianerna i Ecuador.

Tagua har utnyttjats i århundraden, bl a till mat och timmer, men det som gjorde tagua internationellt intressant var att dess struktur och färg så mycket påminde om elfenben, varför den tidigt blev efterfrågad som elfenbensimitation. Från 1800-talet fram till andra världskriget så var tagua ett välanvänt substitut, som bland annat användes i stor omfattning för tillverkning av knappar utöver imiterade elfenbenssniderier. Runt förra sekelskiftet så exporterades så mycket som 40 000 ton tagua till Europa och Nordamerika. När plasten kom ersatte den nästan helt tagua. Idag, i tider då vi tänker på miljö och vill skydda elefanter från utrotning och jakt likväl som regnskogen från skövling, så har nöten dock fått något av en renässans som material för knappar, pärlor och smycken. Den har också blivit ett efterfrågat alternativ till valrossbetar för scrimshawarbeten. Då sammanfogas flera nötter med bindemedel för att bilda större stycken än de 4-6 cm stora nötterna räcker till på egen hand.


Ursprung och produktion
Taguanötterna kommer från elfenbenspalmerna, Phytelephassläktet, som växer i Sydamerika från Panama till Peru. Palmerna växer vilt i regnskogarna, de är alltså helt vildväxande och inte odlade på exempelvis skövlad regnskogsmark. Liksom med flera växtarter så delas palmerna upp i hon- och hanväxter. När honpalmerna blivit 10 år så börjar de för första gången att bilda sina stora frukter. Dessa har en geléartad cellulosasubstans inuti, som över tid stelnar och bildar taguanötter. Nötternas storlek kan variera från körsbärsstora till storlekar som ligger närmare en grapefrukt, men är i genomsnitt ungefära lika stora som vanliga hönsägg. Varje palm ger tre skördar per år och kan leva i upp till hundra år. Varje årsproduktion från en enda palm motsvarar samma mängd elfenben som en genomsnittlig elefantbete ger.

Nötterna skördas för hand ute i skogarna när de faller till marken, antingen när vilda djur redan ätit bort skalet eller när de är helt färska och skalet tas bort för hand. Nötterna får sedan torka i ca 2 år för att bli riktigt hård. När nötterna torkat bearbetas de för hand i flera steg för att bilda färdiga produkter: de poleras, skivas eller karvas och färgas. Taguanötter är så täta att de faktiskt kan poleras i en stentrumla eller med tennoxid och putsskiva.


Tagua och hållbar utveckling
Tagua ses som ett hållbart material ur många perspektiv. Först och främst innebär den som elfenbensimitation förhoppningsvis en minskad efterfrågan på elfenben från djur (elefanter, valrossar etc), vilket i sin tur minskar den illegala jakten på utrotningshotade arter.

Ännu ett miljöargument är att tagua kan bidra till ett hållbart skogsbruk då nötterna gör träden för värdefulla för att skövlas. Ett träd som huggs ned genererar en inkomst en gång som timmer, medan ett träd som får stå kvar kan ge nötter och därmed intäkter under en livstid. Regnskog skövlas dels för att säljas som timmer, men ännu mer för att ge plats för jordbruksmark, t ex för att göda upp de nötkreatur som sedan exporteras som billig filé till länder som Sverige. En amerikansk miljögrupp har räknat ut att taguaproduktion kan generera en inkomst som är upp till fem gånger högre än vad en bananplantage eller nötboskapsranch kan ge.

Om palmerna får stå kvar så gynnas inte bara de -- bl a P. aequatorialis, den viktigaste arten, klassas idag som missgynnad på rödlistan -- utan även många andra växter som lever runt palmen. Efterfrågan på tagua kan med andra ord gynna den biologiska mångfalden.

Och det är inte bara ekologisk hållbarhet taguaproduktionen gynnar, utan även en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. Taguahandeln används som ett sätt att stimulera mikroföretagandet bland fattiga i Sydamerika. Genom att nötterna måste plockas i skogen så går arbetstillfällen till lokalbefolkningen, snarare än koncentreras till städer. Arbetstillfällen inom taguabranschen kan dämpa intresset för exempelvis kokainodling i länder som Colombia och genom att ge jobb till vuxna kan barnarbetet minska, menar Acaibeads, som även uppger att enbart i Panama uppskattas tagua generera inkomster för över 30 000 familjer. Tagua igår dessutom i flera fair tradeprojekt, vilka fokuserar på att bl a ge skäliga löner till arbetarna och utveckla lokalsamhällena.

Noteras bör dock, som med mycket, att alla effekter är svåra att förutse och alla förhoppningar inte alltid infrias. Skulle trycket på taguaproduktionen bli för hårt så skulle vi säkerligen börja se negativa effekter även med denna. Det finns inget större kontroll av taguaproduktionen, men det bör nämnas att exempelvis WWF klassar tagua som ett oftast ok material att använda eller köpa i form av etiska souvenirer. Och tagua är åtminstone ett försök att vända negativa trender och istället skapa en positiv utveckling i länder som behöver detta.


Pärlor och hängen
Pärlorna finns i många former, från hela nötter till utskurna plattor och kulor eller handsnidade intrikata pärlformer. De handsnidade taguapärlorna, ofta med djurmotiv, är mycket välarbetade och värda att ta sig en extra titt på! På fotot ovan syns även ett lasergraverat hänge från USA. Fler bilder på olika typer av taguapärlor -- liksom taguanötter -- hittar du bland länkarna nedan.

Tagua kan också med fördel färgas in och målas, vilket gjort att du idag kan hitta många färgstarka taguapärlor. Taguanötterna passar till så väl naturnära smycken som modernt elegant design, nedtonade smycken så väl som stora och färgstarka.


Källor:
Acaibeads
Botanical Beads
Runeberg: Nordisk Familjebok
Vilma Velasquez
Wayne's Word
Wikipedia
WWF: Guiden till souvenirer tillverkade av vilda djur eller växter (pdf-fil)

Notera: Det finns även andra palmfrön än tagua som går under epitetet vegetabiliskt elfenben. För mer information om dessa, se Wayne's Word.

tisdag 29 september 2009

Färger och finishar: Celsian


Celsian är namnet på ett mineral i fältspatgruppen, som först beskrevs av Hjalmar Sjögren 1895 och som fått sitt namn efter Anders Celsius. Mineralet, som har en glasartad glans, är i ren form färglöst, men det förekommer vanligen i vita och gula nyanser.

Detta mineral med svenskanknytning har också fått ge namn åt en vacker effekt, som används på tjeckiskt glas och kristall. Färgen på finishen är en transparent varm topasgul som går mot ljusa bronstoner, bärnsten och aprikos. Om du studerar ytan på nära håll kan du dessutom skönja ev viss lyster, lite som skimret i en vattendroppe eller svag såpbubblelösning. Inget så iögonfallande som AB, utan bara en antydan till skimmer.

Celsian är mycket fin och elegant på ofärgat glas, men passar även på andra färger. Kanske inte minst ljusa toner, exempelvis rosaline och chrysolite som i blommorna på fotona, får en fin finish. På mörkare pärlor upplevs celsian som något mer metallisk på ytan, vilket inte minst syns på blompärlan i tanzanite (2:a fr h nedan).


Jämför även med finisharna topaz luster och light topaz luster, som inte minst används på mycket seed beads/rocaillepärlor.

Teknik: Kirurgknut


Kirurgknuten (kirurgisk knut, suturknut, surgeon's knot) är mycket vanligt använd i pärlsammanhang, t ex för att knyta samman elastisk tråd. Den är i princip en variation av råbandsknopen, men med ett extra slag för att förhindra att trådarna glider isär.

Det finns två olika varianter på knuten: vissa gör ett enkel knut först och sedan en med extra slag medan andra gör tvärtom. På bilderna ovan ser du hur den första varianten knyts. Du börjar med att göra en vanlig råbandsknop genom att knyta trådändarna om varandra (tekniskt sett gör du två överhandsknopar som går åt olika håll). Dra inte åt trådarna utan gör först ännu ett slag med den ena tråden om den andra. Dra åt knuten hårt. För en förstoring av steg-för-stegbilderna, klicka på fotot.

Beading Daily, liksom exempelvis Wikipedia, visas en variant där det extra slaget görs i den första knopen medan Bead & Button beskriver knuten som jag gjorde ovan. Det finns också specialvarianter där dubbla slag görs båda gångerna samt de som gör ytterligare en enkel överhandsknop ovanpå kirurgknuten.

Två tips för att få en knut att hålla är dels att inte klippa av trådändarna för nära knuten -- trådändarna trär du igenom pärlorna på var sida av den -- och dels att limma knuten (dock ej med snabblim, som gör vissa trådar sköra). Det ska vara en råbandsknop och ingen käringknut: jämför bilderna nedan. Noterbart är dock att käringknuten i sig av vissa anses vara en bra kirurgknut. Den glider visserligen när den knyts i vissa glattare material (t ex tågvirke), men om den dras åt hårt så är den svår att lösa upp.


Du kan även använda tekniken när du ska göra en knut på en tråd: istället för att enbart göra en vanlig överhandsknop så slår du tråden en extra gång om sig själv. Se illustration här samt animerade instruktioner här (för ögla).

måndag 28 september 2009

Tävling: Vinnare korade!

Äntligen är vinnarna korade i tävlingen Min pärla!


Vinnare blev Ritva Lundberg med sin ovanliga och fina pärla av hopknycklad aluminiumfolie, spraymålad i två toner. Segermotiveringen lyder:
En ovanlig pärla, som inte bara är annorlunda utan även estetiskt tilltalande. Pärlan visar på en öppenhet för att använda icke-traditionella material på ett kreativt vis. Valet av ett enkelt material och teknik betyder här inte en alldaglig eller slarvig pärla.


Andrapriset går till Priscilla Åkerfeldt med den dramatiska svarta fimopärlan Ros. Motiveringen lyder:
En vacker och romantisk fokalpärla som drar blickarna till sig. Formen är fin och välgjord. Ett gott exempel på hur man löser bristen på "den perfekta fokalpärlan" i butikerna och istället våga skapa själv. Även pristagarens andra bidrag var mycket fina.

Pristagarna kommer att kontaktas angående sina pärlpaket under veckan. Till övriga tävlandet vill jag rikta ett stort tack för er medverkan. Valet av pristagare var inte lätt, det fanns många fina pärlor som tävlade om de två priserna.

Nyhet: Lästips, tävlingar och blogginfo

Ännu en liten samling av blandade nyheter blir det denna måndag.


Hösttävling
Sirlig kickstartar säsongen med en ny designtävling på temat höstfärger. Senast 20 oktober kan du skicka in ditt tävlingsbidrag, som ska innehålla pärlor från butiken i fråga.

Fler aktuella tävlingar? Se Amerikanska pärltävlingar, som jag nyligen uppdaterat, samt -- mer allmänt -- Tävlingar och utmaningar.


Läsvärt?
Höst betyder inte bara tävlingar utan även årstiden då man vill mysa med en tjock pläd, varm dricka och en god bok för att stänga regn och mörker ute. Jag hoppas den boksugne läser mina lästips, men det finns ju även andra böcker på gång som jag inte läst. ICA Bokförlag, som nyligen gav ut Tone Rörseths Smycken och smyckesaskar att göra själv, kommer nu med en ny svensk bok om silversmide: Silversmide -- inspiration, tekniker, tips av Kristina H. Bergström och Maud Häggblad. Omslaget lovar ganska rena smycken i modern stil. Notera den annorlunda variationen av Egyptian coil.

Och från Tyskland hittar vi en ny tidning, som är inne på andra numret: Perlen Poesie från Best Beads Verlag. Tidningen har få annonser, vilket är läsvänligt men också innebär ett högt pris. Lite sökningar på nätet verkar ge enbart positiva omdömen om tidningen: vackra foton, fina projekt och bra instruktioner. Fokus ligger på sydda tekniker.


Blogginfo
September har inneburit några förändringar av bloggen. Jag har lagt till Googlesökning för förbättrade sökmöjigheter, LinkWithin för att läsare lättare ska hitta till gamla inlägg samt AddThis verktyg för att enkelt bokmärka, e-posta, länka, översätta, blogga om, skriva ut inlägg etc. Nu finns även möjligheten att prenumerera på inlägg via FeedBurner, vilket innebär att du varje dag jag skrivit i bloggen får ett e-postmeddelande med de nya inläggen på kvällen. För att anmäla dig, scrolla ned till rutan Prenumerera via e-post, som du nu finner under bloggarkivet i vänsterspalten. Observera att funktionen är ny och att jag är nybörjare på allt som rör feeds så hör gärna av dig om där är några problem med den.

Med anledning av dessa nytillskott så har jag knåpat ihop en ny liten enkät där du kan göra din röst hörd angående förändringarna. Förra årets enkätsvar var mycket intressanta och jag har gjort mitt bästa för att förvalta de svar jag fick. Varje svar är värdefullt så jag uppskattar om du ville ta några minuter att svara på enkäten som du hittar via denna länk. Tack på förhand!


Destash
Slutligen, vad ska man med en blogg till om man inte får utnyttja den till lite egenreklam ibland? Jag har höstrensat bland mina pärlor och säljer ut dem billigt. Det mesta är redan sålt, men det finns lite kvar. Bilder och beskrivningar finner du på Manekis Pärlor.

fredag 25 september 2009

Lästips: Skira smycken av metalltråd och pärlor


MacDuffee, Melody: Boutique Bead & Jewelry. (2008, Lark Books) 128 s.

*

När jag råkade stöta på denna bok var det författaren, som först och främst drog. Melody MacDuffee är nämligen kvinnan bakom flera av mina favoritsmyckesprojekt. Det dramatiska halsbandet på omslaget verkade förstås också intressant. Innan jag köper böcker brukar jag -- med vissa undantag -- läsa recensioner på exempelvis Amazon och i detta fall gjorde resultatet mig lite tveksam, men jag valde ändå att köpa boken och jag är mycket nöjd med mitt köp.

Boken är inte utan fel så jag tänker börja med att gå direkt på dem. Korrekturläsningen av den här boken har varit svag och här finns flera missar, som framför allt kan ställa till det för en nybörjare. Bland annat är där ett felaktigt foto i kapitlet som visar hur du gör grundformerna. Det är tråkigt att se hur bokförlag många gånger inte längre verkar bry sig om att lägga tid och energi på sådana detaljer. En udda missa är också halsbandet på omslaget: blommorna är gjorda med sex droppar, men instruktionerna refererar hela tiden till fembladiga blommor -- inte helt lyckat i en bok där "se fotot på färdigt smycke" används som en del av instruktionerna. Och som om det inte räckte irriterade jag mig även på en del av illustrationerna -- och till viss del hur texten refererade till dem i vissa fall. Några av dem är riktigt taffligt gjorda, vilket gör att deras värde som visuellt hjälpmedel sjunker som en sten. Återkommande slarv är också att visa felaktigt utförd tvinning: det är mycket viktigt att tvinna så att båda trådarna snurras om varandra, inte bara en snurrad om den andra, men illustratören tyckte tydligen det var för svårt att rita i sitt datorprogram.

Instruktionerna är textbaserade och illustrationerna relativt få (för en amerikansk bok). Där finns plats för foton på presentaskar, men inte på viktiga moment i tillverkningen av smyckena, vilket hintar mot att det inte handlar om platsbrist så mycket som att fotosessioner och illustratörer kostar både i pengar och tid. Detta är alltså kanske först och främst en bok för dig som kan lära genom text och foto på färdiga smycken. Jag förstår att vissa saker är svåra att beskriva i text och att MacDuffee kanske främst lärt ut dessa smycken under kurser tidigare, där hon kan visa istället för att försöka förklara alla snurrar och tvinningar. Lär man sig dock grundmotiven så är detta ett mindre problem.

Boken är disponerad så att den efter genomgång av verktyg och material har två grundkapitel. I den första delen beskrivs hur du påbörjar smyckena, fäster tråd, formar grenarna, skarvar på ny tråd, avslutar trådarna, formar stommar, fäster filigranmotiven på dessa osv. Andra delen är en "motif boutique" där du får lära dig de grundläggande motiv, som alla smyckena byggs upp från. I princip handlar det om en blomma, ett blad samt grenar med variationer på varje. Några motiv känns igen från tillverkning av (franska) pärlblommor. Genom hela boken kommer du sedan att hänvisas tillbaka till denna motif boutique i instruktionerna.

På detta följer så de sirliga och romantiska projekten. Här hittar du fem nybörjarprojekt, tolv projekt på medelsvår nivå samt sex avancerade projekt. Några av nybörjarprojekten hittar du liknande av i Panduros broschyrer. Förutom de skira blommande filigranmotiven finns här också några lite annorlunda projekt. Sand & sky turquoise bracelet är exempel på smycke som främst består av långa tvinnade trådar som får snirklar och vrida sig runt varandra med bara några få pärlor som accent. Och Tuscan gold necklace & earrings visar på hur du kan använda tekniken för smycken som har väldigt tätt med pärlor. Black & silver bows necklace visar hur du kan göra ett romantiskt halsband som går lite mer mot det strikt eleganta. Pastel flower chandelier earrings visar hur du kan använda blommotiven som länkar. Pretty in pink barrette känns dock mest som ett ganska tråkigt projekt jag sett i nån pärlbok från Damm. Huvuddelen är dock sirliga och romantiska smycken med blommotiv eller andra organiska former -- perfekt för den som vill skapa brudsmycken! Ja, flera av seten är tänkta som just detta och här finns inte mindre än tre tiaror att tillverka samt ett hårkam.

Så avslutningsvis skulle jag vilja säga, att om du älskar romantiska och skira smycken och om du tycker om att arbeta med metalltråd så är detta en bok värd att ta sig en titt på. Kan du med bläddrande fram och tillbaks i boken samt de ibland lite irriterande instruktionerna så har du här många tjusiga projekt att skapa. Förvänta dig inte en bok utan fel, men förvänta dig en bok med vackra smycken!

*

PS! Gillar du tekniken som används i boken, att tvinna metalltråd med pärlor? Håll utkik nästa vecka då jag kommer att presentera denna teknik lite närmare och ge tips på projekt på nätet.

torsdag 24 september 2009

Noterat: Handmålade tjeciska glaspärlor


Nyligen har Fru Pärla fått in flera vackra tjeckiska pressglaspärlor med handmålad dekor, som säljs i ett begränsat antal. Här finns randiga, rutiga, prickiga och fläckade pärlor, som kan användas för att lyxa till dina smycken. Själv faller jag kanske främst för de gröna fyrkanterna och de svarta blomklockorna, som du ser på bilderna ovan, men missa inte heller de tjusiga prickade pärlorna som exempelvis denna fina rektangel.

När du köper handmålade pärlor: glöm inte att färgen sitter på pärlans yta så du får vara försiktig med exempelvis hårspray, vatten, parfym och liknande som kan lösa upp färgen.


Fotona är © Fru Pärla, här använda med tillstånd.

Kultur: Skapar världens längsta halsband för välgörenhet

Jag har tidigare skrivit om Beads of Courage, ett amerikanskt program som använder sig av pärlor som stöd och tröst till svårt sjuka barn. Sedan juli i år håller en annat amerikansk välgörenhetsorganisation på att trä världens längsta pärlhalsband, efter regler uppsatta av Guiness Rekordbok, vilket du kan läsa mer om på Longestbeadednecklace.com.

Projektet sponsras helt av ett icke namngivet pärlföretag i New York och tanken är att människor, amerikaner och andra, ska betala en dollar för att trä en pärla på detta jättehalsband. Pärlan ska varje person trä på "in honor of a loved one" och personens namn kommer att skrivas ned för att denne ska bli en del av världsrekordet. Nuvarande rekord är 355 ft (drygt 108 m eller ca 27 000 pärlor) och halsbandet ska träs under hela fem månader.

Pengarna som doneras ska gå till The Portable Playhouse, en organisation som arbetar med konstterapiprogram för cancersjuka barn och kvinnor över hela USA. Deras ambition är även att sprida sitt program till andra länder. Från början skapades organisationen av två systrar som vill ha en konstskola för barn, där de kunde få utlopp för sin kreativitet efter skoldagen. De upptäckte att det i områden redan fanns många fritidsaktiviteter för barnen -- men på sjukhuset fanns ett behov hos patienterna att få uttrycka sig kreativt och samtidigt befrämja deras välmående. Så började systrarna arbeta med patienterna på individuell basis: många sjuka kan eller vill inte lämna sina rum, men eftersom konstskolan är portabel så kommer den istället till den sjukes säng och anpassa programmet efter dennes situation.

Från början var det främst konst som gällde, men så en dag skapade ena systern -- diagnostiserad med bröstcancer -- pärlarmband tillsammans med cancersjuka kvinnor, som väntade på behandling, vilket blev mycket uppskattat och tog de oroliga tankarna från det som komma skulle. Sedan dess ingår pärlor och smyckestillverkning som ett speciellt terapiprogram för cancersjuka kvinnor och barn. Sittande vid patientens sida kan volontärerna hjälpa denne att skapa smycken till sig själv eller andra. Vissa kan skapa smyckena helt själva medan andra väljer ut sina pärlor och designen, men överlåter monteringen till volontären, som stannar tills smycket är helt klart.

Organisationen har även en pärlbutik dit alla kan komma och mot en donation få skapa egna pärlsmycken. De arrangerar även tjejkvällar och barnkalas enligt samma princip. Så för organisationen betyder pärlorna mycket: de är ett glädjekälla och terapiredskap för patienterna likväl som ett sätt för andra att donera pengar.

onsdag 23 september 2009

Mönstertips: Svävande kluster




"Svävande kluster" är min benämning på en typ av halsband jag stötte på när jag letade efter slaktbara smycken i en second handbutik. Halsbandet var i princip en variant på svävande halsband, men med den skillnaden att istället för enskilda pärlor så knöts här små grupper av pärlor, kluster, fast med mellanrum på fiskelinan.

Nedan kan du se en närbild på ett treradigt armband i vardande och hur pärlorna knyts fast på tråden i grupper om tre. Jag har använt råbandsknopar, men det är upp till dig vilka knutar du tycker är finast och håller bäst. För mer tips om att trä pärlor, se länken ovan till svävande halsband.

Du kan variera både pärlstorlek och avstånden mellan klustren för att skapa ett luftigare eller kompaktare utseende. I "originalhalsbandet" användes stora kongopärlor i glas samt runda plastpärlor. Till armbandet använder jag Miyuki seed beads i storlek 6/0. I originalet täcker pärlorna nästan helt tråden medan jag vill få en tydligare känsla av "flytande pärlor". Tänk på att om du gör flerradiga smycken så kan pärlorna från de andra raderna komma att något täcka tråden på varje pärlrad.



I brudhalsbandet nedan har jag använt mig av 15/0 seed beads, som egentligen är för lätta för den något styva Illusion Corden. Här är mellanrummen än större och pärlorna mindre, vilket än mer förhöjer effekten: pärlblommorna verkar på håll sväva fritt. I verkligheten syns tråden mindre, vilket tillsammans med hänget gör att halsbandet upplevs som mindre "taggigt" än på bilden.


Teknik: Svävande halsband


Svävande halsband är en benämning på de ofta flerradiga halsband som består av pärlor uppträdda med mellanrum på en genomskinlig tråd. Det finns även varianter, som påminner om svävande halsband, men träs på smyckesvajer -- se Panduro för instruktioner -- eller tråd, s k tin cup necklaces. Ibland görs ingen skillnad mellan de halsband som görs med smyckesvajer och de som görs med "osynlig" tråd, men jag tänkte fokusera enbart på det senare.

Anledningen till att välja en genomskinlig tråd -- Illusion Cord eller SuppleMax är vanliga val -- är att du vill skapa en illusion av pärlor som svävar fritt. Monofilamenttrådar som dessa (vanligen kända som "fiskelina") har dock sina svagheter. Inte minst kan de töjas ut och skadas med tiden så det är viktigt att inte använda för många tunga pärlor. Sötvattenspärlor och imiterade pärlor är klassiska val, men du kan använda vilka pärlor du vill så länge de inte har för stora hål.


Olika tekniker
Det finns flera sätt att fästa pärlorna på tråden och nedan går jag igenom några av dem. På fotot har jag använt svart tråd för att den ska synas bättre.

  • Lim: Klassisk metod, som gör att det verkligen ser ut som att pärlan flyter utan stöd. Använd ett lim med precisionsapplikator, som G-S HypoCement, för att limma i pärlhålet. Lite tips på hur du gör för att inte få för mycket lim kan du få i denna video. Se till att limma fast pärlorna väl annars kan de lossna efter ett tag. Den stora nackdelen med tekniken -- förutom att lim är kladdigt -- är att när du väl limmat fast pärlan och limmet torkat så kan du inte ångra dig. Det är dessutom svårt att återanvända pärlan om du vill plocka isär halsbandet eftersom tråden sitter fast i hålet.
  • Klämpärlor: ett vanligt alternativ, som dock bör användas med försiktighet på monofilamenttråd eftersom de kan skava av tråden. Klämda klämpärlor kan dessutom vara irriterande mot huden och 2 mm-varianterna kan ta fokus från huvudpärlorna. Passar bäst till smyckesvajer då klämpärlor kan nöta sönder mjukare trådar.
  • Dubbelträdda pärlor: Den kanske mest anpassningsbara tekniken som går ut på att du först trär tråden igenom pärlan och sedan trär igenom den en gång till från samma håll. Tråden på utsidan kommer att hålla pärlan på plats, men du kan ändå skjuta den fram och tillbaka på tråden tills den sitter på rätt plats. Se Pearlshop eller Spellbound Bead (pdf-fil) för illustrationer. Idealiskt för dig som vill kunna flytta pärlorna efterhand som du gör fler längder.
  • Dubbelträdda småpärlor som stöd: En variant på ovannämnda teknik med den skillnaden att här dubbelträr du seed beads på varje sida huvudpärlan istället för att trä om bara en pärla. Anledningen är att tråden, som löper utanpå pärlan baktill, syns mindre på småpärlor än på stora pärlor. Se instruktioner här.
  • Knutar: Inte så lätt att slå på Illusion Cord och du behöver dessutom oftast slå dubbla knutar för att pärlorna inte ska glida över dem. Passar kanske bäst till tin cuphalsband där pärlsilke eller annan liknande tråd används då det kan vara svårt att knyta monofilamenttråden i hårda och tillräckligt tjocka knutar. Däremot kan du använda knutar om du gör "svävande kluster" -- se länken för vidare information -- eller knyta om pärlorna som i halsbandet Fantasy Fall (nr 5).
  • BeadBumpers och SmartBeads: (ej på fotot) BeadBumpers (från Beadalon, BeadSmiths senare variant heter Bead Cushions) är små näst osynliga silikonpärlor, som används istället för knutar i pärlhalsband. De skulle även kunna användas istället för klämpärlor om tråden är tjock nog. För exempel, se videon nämnd under "lim" ovan. SmartBeads är silverpärlor med en liknande konstruktion invändigt, som gör att de inte glider på tråden. SmartBeads är anpassade för smyckesvajer -- se exempel här.

tisdag 22 september 2009

Färger och finishar: Apollo gold/capri gold


En vacker och populär finish du kan hitta på tjeckiska glas- och kristallpärlor är apollo gold. Särskilt inom industrin kallas den även capri gold och det kan hända att du även stöter på dubbelnamnet apollo capri gold.

Apollo gold är en rosatonad metallfinish med gula övertoner, som kan föra tankarna till roséguld och koppar även om dessa dubbla färgtoner inte helt matchar metallerna i färg. Finishen är vacker att se på både genom glaset och på ytan på en pärla, vilket gör att den passar på både transparenta och opaka pärlor. Vanligast är den på ofärgat glas (crystal apollo gold), men du finner den även på svarta pärlor och i något sällsyntare fall på andra färger. Apollo gold kan även kombineras med frostad finish, som synes på rocaillepärlorna ovan. Seed beadsen är ofärgade, men den frostade finishen får dem att se melerat bruna ut.

Vanliga pärlor som apollo gold används på är pressglaspärlor (druks), fire-polished, kristall (se exempelvis detta preciosahjärta) och de något exklusiva Toho Hybrids: japanska kvalitetspärlor som fraktas till Tjeckien där en finish appliceras, en s k custom coating. Du kan läsa mer om Toho SuperNova Hybrids hos Starman, Inc.

måndag 21 september 2009

Mönstertips: Spännande halsband med mönstrade fransar

Pärlaren känd som Dragon har en inspirerande hemsida där du bland annat kan köpa mönster och kit till en lite ovanligare typ av halsband. Dessa halsband består av en bas av hopsydda stavpärlor och en graderad frans. Det som gör dem speciella är att det inte bara är en vanlig enfärgad eller randig frans utan du syr hela mönster på själva fransdelen: vargar, tigrar, rosor, penséer, kvinnor med mera.

Mönster och kit hittar du på BeadedPatterns.com under Fringe necklaces. Se även Bead Graphs, med mönster uppdelade på Short fringe, Long fringe och Super long fringe. (Om du endast vill köpa instruktionerna ska du göra skillnad på Download E-Pattern och Download E-Bead Graph. Pattern innebär att du laddar ned ett mönster som inkluderar beskrivning på hur du syr, medan bead graphs endast är själva mönstren.)

Vill du skapa dina egna mönster så hittar du även ett tomt grafpapper för detta ändamål på hennes sajt här. Du hittar även gratis tips på hur du syr en stadig stavpärlsbas.


PS! Dragons blå varghalsband har även publicerats i Bead & Button December 2005 och mönstret därifrån säljs på B&B:s hemsida.

Ploppärlor


Popp- eller ploppärlor -- ibland särstavat plopp pärlor -- (eng. pop beads, pop-in beads, snap-it beads, popper beads, poppits) är en lite annorlunda typ av barnpärlor, som är gjorda i halvmjuk plast. Ja, det är en annorlunda typ av pärlor över huvud taget för även om de allra flesta av oss klassar dessa plasttingestar som pärlor så passar de inte in på de vanliga definitionerna av pärlor, att de ska ha ett genomgående hål eller att de ska gå att trä på tråd. Ploppärlor har en hål i ena änden och en tapp i den andra så de kan länkas samman genom att tappen i en pärla trycks in i hålet på en annan. Pärlbanden kan tas isär och länkas ihop om och om igen: ett armband kan bli ett halsband, en färg bytas ut mot en annan osv. Dessutom behövs inga lås eftersom pärlorna i sig fungerar som just detta (jämför Smycken av lås).


De klassiska ploppärlorna är runda, släta eller lätt facetterade, och tillverkade i, av barn ofta så uppskattade, pastell- och neonfärger. Äldre runda ploppärlor fanns även i matta färger och metallic. Storleken är kanske 8 mm i diameter. Men det finns även en modernare variant av ploppärlor, som är betydligt större större än de klassiska och som tillverkas i många olika lekfulla former som geometriska figurer eller djur. Det finns även något mindre ploppärlor i form av djur, blommor, bär och liknande.

Förutom att träna ett barns motorik och vara lustfyllda leksaker så kan pärlorna användas som pedagogiska hjälpmedel. Se exempelvis denna sajt där pärlorna används för att bygga upp DNA-spiraler av skolbarn. Även molekyler kan byggas upp på detta vis, där själva pärlan bildar atomen och tappen blir en bindning till en annan atom. Notera dock att för att det ska fungera behöver några av pärlorna ha mer än ett hål.

Åldersmässigt vet jag inte riktigt hur länge dessa pärlor funnits. Jag lekte själv med dem när jag var liten och idag är jag 28 år. Runda poppärlor säljs som "vuxenhalsband" i vissa amerikanska vintagebutiker och har där daterats till 1950- och 1960-talen så de har funnits ett tag. De stora varianterna verkar vara yngre än de mindre runda, som syns på fotona.

För en diskussion kring ploppärlor, se även The Bead Site och nostalgisajter som Do You Remember?.

fredag 18 september 2009

Teknik: Jeanette Shanigans basket weave netting

Jeanette Shanigan har skapat en variation av netting, som skapar en tät, stel och mycket stark väv. Denna teknik, som kan beskrivas som dubbel sammanflätad netting, använder hon för att skapa korgar och kärl, men även smycken.

Smyckesprojekt som skaps med denna teknik finner du i exempelvis Bangle Magic och Braided Circlets. Även Christmas Donut Ornament skulle kunna bli ett spännande hänge. För nybörjarkärl, se The Beginner's 3-Hour Beaded Basket och The Beginner's Beaded Basket Too, och för ett mer utmanande projekt Beaded Easter/Flower Basket. Fler kärl hittar du i hennes böcker Beaded Baskets och More Beaded Baskets, som du kan finna på hennes hemsida där du även hittar flera kit.

Teknik: Etsa metall med saltvatten

Att etsa metall brukar involvera diverse starka kemikalier, som inte alla är förtjusta i att hantera av olika skäl. På Art Jewelrys hemsida kan du dock ladda ned Ron Paschos artikel Free Metals Project: D Battery + Saltwater = Cheap, Acid-Free Etching gratis.

Med denna metod, elektrolytisk etsning, kan du etsa koppar, mässing, brons och nysilver. Det är ingen ny teknik, den togs fram redan under senare delen av 1800-talet, men den är kanske inte lika känd som andra metoder, vilka inkluderar frätande kemikalier. Mer om teknikens historia kan du läsa på exempelvis Green Prints.

Tekniken bygger på elektrolys, vilket innebär att du alltså till skillnad mot vanliga metoder måste bygga ihop en liten hållare för batterierna samt ledningar för strömmen att flöda från batteriet till vattenbadet. Du använder bara ett vanligt batteri så inte risk för några farliga stötar heller. Förutom koppartråd, kopparbitar, batteri, glas- eller plastburk, krokodilklämmor etc så behöver du även en akvariepump med airstone och slang för att hålla vattnet i ständig rörelse, vilket behövs för en jämn etsning. I dessa instruktioner används en batteriladdare istället för batterier.

Notera att elektrolytisk etsning även kan göras med kopparsulfat. Denna metod diskuteras exempelvis i ovan nämnda Green Prints. Kopparsulfat används som ogräsmedel och klassas liksom övriga kopparsalter som hälsovådligt och miljöfarligt.


OBS! Vattnet får inte hällas ut i avloppet efter användning. Det kommer nämligen att vara fullt av kopparsalter. Kontakta ditt lokala renhållningsföretag om behöver med information om var och hur du kan lämna in lösningen. Ett andra viktigt råd är att alltid respektera ström, även i låga volt- och ampereantal.

torsdag 17 september 2009

Bloggifo: Ny sökfunktion

Till de nya "finesserna" har jag nu lagt Googles sökfunktion, där du kan söka i bloggen med betydligt större träffsäkerhet än vad den lilla sökrutan i Bloggers navbar längst upp på sidan medger. Googles sökruta finner du efter kontaktrutan, just ovanför etiketterna, i vänsterspalten under rubriken "leta i den här bloggen". Jag hoppas denna funktion kommer att underlätta för dig om du söker efter något speciellt.

Mönstertips: 50/50


Att göra ett armband eller ett halsband med två olika sidor är en populär och effektfull design. Vissa smyckesmakare kallar dem för 50/50 på grund av deras utseende.

Principen är enkel: du ska dela upp armbandet (eller halsbandet) i två lika delar, som träs med olika pärlor. Exakt hur olika de två sidorna ska vara är upp till dig. Det kan handla om att bara byta färg eller att helt bryta och använda andra färger, former och material. Ovan har jag exempelvis använt samma mellandelar på båda sidor, vilket ger ett enhetligare intryck än om jag valt att ta bort dem på en halvan -- eller för den delen valt att kombinera andra pärlformer än "snälla" kombinationen runda mot ovala. Mitten kan markeras med en fokalpärla eller berlock/hängen -- eller ingenting speciellt. Det kan bli effektfullt med en fokalpärla som tar upp färgerna på armbandets båda sidor.

Tre ganska olika exempel på 50/50-armband hittar du i Carol McKinneys Lose Your Reserve, som bl a omfattar moderna klassikern med sten-/glaspärlor på halva armbandet och metallpärlor på resten. McKinney ser designen inte minst som ett sätt att få användning för enstaka restpärlor, som blivit över från andra projekt. För en maffig variant, se halsbandsprojektet Harlequin Romance.

En helt annan variant av armband hittar du hos Parts Club där 50/50-filosofin handlar om att använda olika kedjor på sidorna om mittendelen. Att använda kedja på halva armbandet finner du även i några av Panduros nya smyckeskit, Elements armband svart/guld och Elements armband silver (hur du trär kedja på tråd har jag skrivit om här). Andra varianter av 50/50 inkluderar armband som är till hälften sydda och till hälften länkade eller trädda, armband med hälften gjord i chainmail och resten länkade pärlor, till hälften pärlor på effektgarn och till hälften bara garn osv. Våga experimentera för att hitta din egen stil.

Halsband kan göras på samma vis som armbanden, även om det kanske inte är lika vanligt. Två spännande varianter av ett treradigt halsband i denna stil finner du i Shruti Gautam Devs Half & half (liksom armbanden publicerat i BeadStyle, July 2006).


Tänk på balansen!
En viktig sak att tänka på när du gör dessa smycken är att du riskerar att få problem med vikten.

För armband gäller att den del som är tyngst kommer att hänga under handleden. Därför vill du alltid har störst tyngd runt låset. Med ett 50/50-armband riskerar du speciellt att ena sidan blir tyngre än den andra och därmed alltid kommer att hänga på undersidan av handleden när du vill att själva brytpunkten på armbandet ska vara synlig. Detta kan du motverka dels när du väljer pärlor och dels genom att välja ett tyngre lås. Hjälper detta inte kan du hänga berlocker eller pärlhängen vid låset för att tynga det ytterligare.

För halsband kommer den tyngsta delen att hänga nederst. Får du fel balans riskerar alltså halsbandet att "åka på sniskan" när det bärs. Du kan inte minst kompensera detta genom att använda tunga hängen eller fokalpärlor mitt på halsbandet.

Material: Fired agate -- krackelerad agat


Fire(d) agate eller fire-crackled agate -- på svenska krackelerad agat eller ibland "eldagat" -- är agat som hettats upp så den krackelerar. Den vanligaste typen är orangeröda crab fire(d) agate. På strängen i fotot ovan ser du även turkos- och sand/orangefärgade aqua fire(d) agate. Orange fired agate får sina starka färger från upphettningen -- en vanlig ädelstensbehandling för att intensifiera färgen på en sten -- medan andra nyanser är infärgade. Exempel på färger du kan finna färgad agat i är svart/grått, blått, lila, turkos, rosa och gult. Speciellt crab fire agate kan du även hitta i frostade, matta, pärlor.

Fired agate ska inte förväxlas med äkta fire agate, eldagat, som är en ädelsten med eftertraktat ljusspel likt opalens. Äkta eldagat kommer från områden på gränsen mellan USA och Mexiko medan fire(d) agate kommer från Kina. Att fire/fired agate heter som det gör beror på behandlingen med hetta, inte på släktskap med eldagat.

Tänk på att krackeleringen verkligen är just detta, sprickor i stenen som skapats av spänningar i hettan. Detta kan göra vissa pärlor ömtåligare, speciellt i former som inte är runda.



Källor:
Mindat
Rings & Things Gemstone Index

onsdag 16 september 2009

Teknik: Smycken av luftmaskkedjor


Vill du virka smycken, men kan bara få till luftmaskor? Du kan skapa många vackra smycken med bara denna grundläggande maska (och någon enstaka smygmaska), som är lätt att lära för både barn och vuxna. Med dekorativa band eller snören behöver du inte ens pynta dina smycken med pärlor eller berlocker för att de ska bli fina halsband eller armband.


Grunderna
Kan du inte redan virka luftmaskor så kan du lära det exempelvis här. Hur du sedan virkar fast pärlor finns det en bra illustration av på denna sida. Luftmaskvirkning med metalltråd och pärlor finns även beskrivet i boken Pärlteknik, recenserad här. Hur du virkar pärlade öglor i luftmaskvirkning beskrivs på Bead Pattern Central (pdf-fil).

Oftast används en virknål, men speciellt med grövre material kan du välja att bara använda dina fingrar, se exempelvis Animated knots för instruktioner. Som knop används denna teknik bland annat för att korta av rep exempelvis för förvaring -- eller bara som ett roligt tidsfördriv för barn. För alternativa (engelska) namn på knopen, se Wikipedia.


Material
Du kan virka med en mängd olika material så som virkgarn, effektgarn, mocka- och läderband, vaxat bomullssnöre, hampasnöre, enkelledare, metalltråd, makramétråd, sidensnören, fiskelina (med pärlor, som här) med mera. Kedjorna kan användas som de är eller tillsammans med pärlor och/eller berlocker. Använder du pärlor kan du virka fast en i varje maska, alternativt en grupp av pärlor samtidigt, eller sprida ut dem med pärllösa maskor emellan.

Tänk på att materialen har olika egenskaper och metalltrådar (koppar, silver) är stumma till skillnad från vanligt virkgarn och andra textila trådar.


Tekniker och mönster
Ett populärt alternativ för virkade smycken är att använda silver- eller koppartråd tillsammans med pärlor, stora eller små. Olika variationer av detta finner du hos exempelvis YLE (Strömsö), Lisa's Kitchen Sink, Cut Out+Keep, Jewelrymaking.about.com och i projektet Seaweeds Necklace and Bracelet. För lite andra former, kika även på Potter Craft News halsband i bågar samt CraftyPods blomhängen.

Föredrar du att arbeta i textila material, se Jewelrymaking.about.com, Cathie Filian (berlockhalsband), Beading Arts (effektgarn), Judith Bertoglio-Griffin, Ann Benson (även detta), Linda Permann och Cal Patch (inkl. smygmaskor). På Kralen.com hittar du två projekt: flerradigt halsband med seeds respektive halsband med snäckor och andra stora pärlor. Vill du inte göra halsband med lås så kan du göra som Mia Gofar i hennes Crocheted Lariat (Bead April/May 08) och virka tre långa kedjor (108 -- 115 cm), som lätt flätas ihop "på mitten" och används som ett lariathalsband med lösa ändar.

Vill du skapa lite "maffigare" smycken så kan du virka med bågar av pärlor, som jag gjort i det grön/bruna halsbandet på fotot. Grundinstruktioner hittar du hos Bead Pattern Central (pdf-fil). På samma sajt hittar du projekt som Loop de loop chain stitch crochet bracelet or necklace, Gold Frills, Desert Boa chain stitch crochet necklace samt Fiesta chain stitch crochet bracelet.

*

Mer virkade smycken
Det finns tre tidigare inlägg av intresse för dig som vill virka smycken, som inkluderar även andra typer av maskor: Pärlvirkning, Textila tekniker i metalltråd samt Virkprojekt från Crochet with Wire.

tisdag 15 september 2009

Inspiration: Turkos som höstfärg


Förra året skrev jag mer allmänt om höstens färger, men idag skulle jag vilja dröja kvar en stund vid en specifik färg. Ren turkos är en av sommarens självklara färgval: frisk, färgstark och somrigt klar. Men turkosa nyanser är också perfekta komplement till höstens bruna, orange, gyllene och röda toner.

Skillnaden mellan höst- och sommarfärger är att höstnyanserna är varmare och murrigare, mer jordnära. För att passa till dessa behövs därför lite andra turkosa toner än sommarens klara blåturkos. Turkos är en blandnyans av blått och grönt. Till hösten fungerar det bäst att låta det gröna dominera lite mer: teal (mörkare blågrönt) och petroleum likväl som mintgrönt och pacific opal. Nyanserna får gärna vara lite gråmurriga. Vill du använda äkta turkos i smyckena är varianter med mycket matris (den mörka mönstringen) och gröna toner att föredra framför de klarare och enhetligare blå turkoserna.

Överst ser du en sträng aqua fired agate, som blandar turkos och brunorange toner. Nedan en bild du kanske känner igen från aktuella tävlingen Min pärla: ljusturkos blisterpärlor och amasonit parat med karneol och kopparbruna sötvattenspärlor. Mixen kallar jag "höst vid havet". Och bredvid ett armband i sicksackkedja med glaschips i koppar och jeansblå. Tre variationer av samma tema.


Personligen tycker jag att opalfärger passar hösten bra. Det påminner om den ibland nästan magiska dimman och diset eller om daggdropparna i de kvarvarande spindelnäten om morgonen. På fotot nedan ser du bland annat några rondeller i en mysig opalton. För ökad höstkänsla kan du också välja att använda opalint glas med picassofinish, som jag berättat om här. Inget är så höstlikt och naturnära som picasso.


Vill du ha lite hjälp på traven för att skapa höstpaletter med inslag av turkos/petroleum/mint/pacific opal så kan du exempelvis använda dig av Color Scheme Designer och där välja att arbeta med accented analogic (klicka på cirkeln). Nedan ser du två paletter genererade av programmet. En går lite mer åt grönt. De är ganska mörka, men betänk att du som pärlare kan arbeta med så väl opaka som transparenta färger och väljer du det senare så får du en helt annan luftighet och lyster i dina arbeten än vad som framgår av paletterna nedan.

måndag 14 september 2009

Mönstertips: Carole Ohls projekt

Normalt brukar jag inte ha en specifik person som tema för mina projekt- och mönstertips, men idag är ett undantag. Carole Ohl säljer sina mönster på Bead-patterns.com och här kan du finna en mängd sydda smycken, som ofta inkluderar cubes, triangles och drops. Pärlformer som inte alltid är så lätt att veta vad man ska göra med. Vissa smycken är enklare än andra, men alla är vackra i varierande stilar och flera påminner mig om historiska eror -- från art deco till elisabetansk prakt.


Ohls mönster hittar du här -- nio sidor värda att bläddra igenom.

Färger och finishar: Lining


Att täcka pärlhålen invändigt med färg är en effekt som vanligen används på småpärlor (stavar, seeds/rocaille, triangles, cubes osv), men du kan även finna den i större pärlor och då kanske främst fire-polished. Dessa pärlor kan även förses med yteffekter, som matt/frostad yta, Aurora Borealis (AB), luster, infärgning (dyed) med mera.

OBS! Notera att lining kan skrivas ut på olika sätt när en pärlas färg namnges. Det kan stå silver-lined crystal likväl som crystal silver lined. Ibland används förkortningarna, som du ser längre ned, och med colour-lined pärlor skrivs färgen ibland ut som inside colour (eller colour-lined) aqua/rose där första nyansen avser pärlans färg och andra nyansen avser liningens.


Så skapas finishen
Själva färgningen av hålet går till så att pärlan först täcks helt av silver eller annan färg, både på utsidan och "insidan". Sedan poleras färgen på ytan bort. Med andra ord inte helt olikt oxidering av metall där hela ytan först patineras för att sedan polera bort oxiden från högtliggande partier -- jämför även med silverwash. Det kan hända att pärlan har ett litet jack eller grop efter exempelvis en luftbubbla i ytan. Då kommer färgen att stanna kvar även där, som du kan se i fotot nedan.


Olika färger
Man skulle kunna skilja mellan två typer av lining: metal-lined och colour-lined.

Metallicvarianterna ger inte bara extra färg utan kanske också, ibland främst, extra glans och glitter. Allra vanligast är silver-lined (s/l), som även används på frostade transparenta färger där den bidrar till att ge dem något av en "inre glöd" (se fotot ovan). Andra metallfärger som används är gyllene gilt-lined (g/l) -- som inte minst används under vissa alabaster- och opalfärger -- varma copper-lined (c/l) och svalare bronze-lined.

Utöver metallfärgerna så används även en uppsjö andra opaka färger, vilka går under samlingsnamnet colour-lined eller inside colour, såsom jet, white, cinnamon, rose, celery, aqua, topaz osv -- i princip nyanser från hela färgcirkeln där vissa är vanligare än andra. Det finns några nyanser som är extra glittriga, vilka föregås med benämningen sparkling, t ex sparkling aqua-lined teal. Några färger används bara på enstaka nyanser, men du finner dem på såväl transparent färgat som ofärgat glas. På färgat glas ger det en spännande tvåtonseffekt.

Nedan kan du sett ett exempel på opaksvarta pärlor till vänster (Delicas) och jet-lined crystal till höger (Toho seeds). Det är stor skillnad mellan att köpa pärlor i en nyans och ofärgade pärlor linjerade i samma nyans. Tittar du riktigt noga på bilden så finns där också en detalj som tydligt visar att detta är moderna pärlor: det opaksvarta är egentligen oerhört mörk lila -- receptet på äkta svart glas (true black) lär ha förlorats under första världskriget...


Farfalle- och droppärlor, som får en lining i hålet, ger en speciell effekt om de träs på rad: de ser ut att vara uppträdda på färgad tråd. Ser du på liningen genom pärlans tjocka ände ("bubblan") så verkar liningen däremot fylla upp glaset.

*

Pärlor på översta fotot (medsols från toppen): farfalle i crystal bronze-lined, triangles i sparkling rose lined topaz luster, cubes i antique rose lined light amethyst, tjeckiska seeds i light amethyst copper-lined, stavpärlor i ametistlila s/l, seeds i matt blekrosa s/l samt delicas i dyed rose bronze silverlined alabaster.

fredag 11 september 2009

Nyhet: Amerikanska pärltävlingar

Du har väl inte missat att det finns flera amerikanska arrangörer av internationella pärltävlingar, inte minst bland de större pärlbutikerna? Nedan finner du några av dem. Som vanligt, glöm inte att läsa reglerna noga så att du inte stupar på formalia. Några tar emot bidrag via webben och andra endast via vanlig post. Andra regler som är viktiga att vara klar över är om finalister måste skicka in sina verk eller om det finns avgifter för medverkan.


Fire Mountain Gems har i år valt att dela upp sin stora tävling på ett antal mindre tävlingar med olika teman under 2009/2010. Du kan läsa allt om detta här. Just nu pågår en tävling på metalltema (pärlor, tråd etc), vars bidrag ska vara inne senast 12:e januari 2010 och sedan följer ytterligare fem teman under fram till och med juli 2010. Kommande teman är Seed beads, Glass, Gemstones samt Pearls, organic beads, Ferido & Kato Polyclay.

Rings & Things stora tävling heter Your Designs Rock och har inlämning av bidrag via e-post under januari och februari 2010. Läs mer om tävlingens kategorier och regler här. Har du inte deltagit i tävlingen tidigare så kommer du dessutom att få en extra chans att vinna en liten "goodie bag".

Swarovskigrossisten K. Gottfried öppnar återigen för en ny Worldwide Design Contest. Föga förvånande ska du här skapa med swarovskikristaller -- minst 75 % av bidragen måste utgöras av Crystallizedkomponenter. Förutom gåvocheckar får vinnarna prenumerationer på tidningen Beadwork. Senast 16 december 2009 ska ditt bidrag vara inne. Mer om tävlingen hittar du här.

Land of Odds med flera presenterar den åttonde upplagan av The Ugly Necklace Contest. Fram till den 15:e mars 2010 har du på dig att skapa världens fulaste pärlhalsband. I år på temat lila så den färgen måste dominera ditt verk. Regler med mera -- och bilder på 2009 års finalister -- finner du här.

Bead & Button är arrangören bakom den stora tävlingen Bead Dreams, som attraherar några av de bästa pärlarna i världen. Finalister visas upp på en utställnig under den stora pärlmässan Bead & Button Show. Kategorierna du kan tävla i är Handmade button and beads, Wirework (ny kategori för året), Finished Jewelry, Crystal Jewelry, Lampwork, Metal Clay, Seed Bead Jewelry, Polymer Clay samt Objects and Accessories. Deadline för Bead Dreams 2010 är 5:e april. Mer om tävlingen kan du läsa här.


Känns tävlingarna ovan för stora så passar jag på att återigen tipsa om Vintaj och Art Bead Scene som på sina respektive bloggar har månatliga utmaningar med möjlighet att vinna Vintajs mässingdelar respektive art beads.

Mönstertips: Gör egna tofsar med kedjor


Det finns flera varianter av tofsar att köpa, men det är heller inte särskilt svårt att göra själv. Allt du behöver är en inte allt för grov kedja, en pärlhatt eller avslutningshylsa samt en öglepinne eller metalltråd.

Hur du gör kan du läsa på The Ongoing Project, Artbeads, M&J Blog och Beads, Baubles and Jewels. Notera hur Artbeads och M&J använder blandade kedjestumpar, som exempelvis blivit över från andra projekt. I sistnämnda länk diskuterar Katie Hacker vilken typ av kedja du ska välja till ditt projekt för att få en enhetlig look. Förutom val av kedja kan det också vara på sin plats att fundera över vilken typ av pärlhatt eller avslutningshylsa/kon/kåpa du ska använda för att passa din design och stil: en slät och liten sak eller en stor och mönstad -- eller något helt annat.

Du kan variera en tofs på många vis: gör en utan kåpa (se även här och här), fäst pärlor på kedjorna, knyt ihop kedjorna istället osv. Det finns även tofsar med miniberlocker fastsatta i ändarna. En annorlunda variant i lyxigt guld och svart hittar du hos love Maegan, som täcker en textil tofs -- finns i vissa pärl- och sybehörsbutiker mm -- med kedjor runtom. Du kan också kombinera kedjetofsar med pärlsömnad som i  Fandango Chain Tassel.


PS! Du kan även använda textila tofsar som de är i smycken, se t ex detta lariathalsband.

Verktyg: Wire rounder/skålfräs


Detta är ett verktyg som används istället för en fil eller sandpapper för att fila ned de vassa kanterna på metalltrådsändar så de blir fint avrundade. Detta är inte minst viktigt att göra när du tillverkar örkrokar/-stift då dessa ska träs genom ett känsligt hål i örat.

Du kan alltså som sagt använda en fil (nagelfil räcker många gånger) eller slipark, men en wire rounder säljs ofta som ett förenklande verktyg: du håller den lilla "skålen" över trådänden och snurrar några gånger. Tråden blir lagom avrundad på alla sidor direkt eftersom stiftet har vad som bäst kan beskrivas som en skål med invändiga spår (se foto nedan).


Verktyget har många namn och säljs under allt från wire rounder till round your wire. Det du bör tänka på att de inte passar hur tjock tråd som helst; vanligen rekommenderas in tjockare tråd än 0,8 mm. Men det finns även de som säljer varianter för grövre tråd, exempel FusionBeads säljer ett set med två olika skålfräsar.

Du kan också välja att bara köpa själv stiftet, som finns i flera dimensioner t ex hos Konrad Wahlströms ("fräs skål") och Sargenta. Det går att hålla stiftet med fingrarna när du använder det, men det är helt klart bekvämare att använda ett handtag. Du kan tillverka ett eget handtag i trä eller fästa stiftet i en s k pinnchuck alternativt din böjliga axel till en dremel/multimaskin.

torsdag 10 september 2009

Färger och finishar: Picasso


I gårdagens bokrecension skrev jag om koppar som ett perfekt val till höstens färger. Och jag kommer att delvis hålla fast vid det här med höstdesign. Picasso är nämligen en finish som passar den lite mörkare årstiden väl, liksom dig som vill göra naturinspirerade smycken. Kanske inte minst när den används på drömsk dimlika opalglasfärger.

Picasso är en fläckad finish med kanske främst gröna, gråblå och bruna toner, som kan påminna om marmorerad sten, lavklädd bark eller bara fläckat glas. Det finns också en ljusare variant, som är beige och ljusbrun, som du kan se i närbild nedan. Förutom dessa finns t ex bronze picasso och silver picasso, som är samma fläckade finish i metallicfärger. Jag vet inte var namnet kommer ifrån, men det ligger inte långt borta att associera till en konstnärs nedstänkta golv eller målarrock. Som finish är den dessutom konstnärligt effektfull.


Finishen kan användas antingen för att täcka hela pärlans yta eller som en accent längs kanten eller runt hålet, som på fire-polishrondellerna och de ovala pärlorna, s k window beads, ovan. På pressglaspärlor och seed beads/rocaillepärlor är det förra vanligast medan fire-polished (fp) och windows ofta bara är delvis täckta. Tittar du noga så ser du att områdena som inte är täckta är de som slipats, finishen har med andra ord applicerats före den sista slipningen. Om fire-polished är helt täckta säljs de ibland under beteckningen "full picasso". Nedan ser du exempel på de två varianterna:


Picasso används oftast som enda finishen, men du kan även finna pärlor som också matterats, vilket jag gärna rekommenderar dig att lägga ned lite tid på att hitta i shopparna då det kan vara mycket läckert. Just nu är mina personliga favoriter kanske främst matte jet picasso (oval samt runda pärlor t h på översta fotot) och picasso på opalglas (vilket jag även nämnt här).


Travertin
Kikar du på Preciosa Ornelas hemsida så märker du att de inte har något som kallas picasso. Istället kallar de finishen för travertin, en benämning du kan finna i vissa pärlbutiker. Du kan se butikens egna bilder av finishen i närbild i Jablonex katalog samt denna presentation. Enligt Wikipedia är travertin (it. travertino) en typ av kalksten som används som byggnadsmaterial och stenplattor, t ex är Colosseum gjort i travertin. Dess ursprungliga latinska namn, tiburtinus, betyder "sten från Tibur" (= dagens Tivoli i italienska Lazio). Stenen är från början gråvit eller gulvit, men får med åren gul, röd eller brun färg på ytan.

onsdag 9 september 2009

Teknik: Prydligare avslut med spiraler

Jag recenserade nyss Sharilyn Millers ny bok Contemporary Copper Jewelry och nämnde där hennes sätt att använda spiraler för att skapa fina avslut med metalltråd, exempelvis på snurröglor. I flera sammanhang använder hon just små spiraler istället för att enbart kapa metalltråden rakt av. På hennes blogg Wire Jewelry Lessons finner du detta i Spiral Headpin Tutorial, Single Wrapped Eyepin Tutorial och Wrap A Rock Tutorial. Notera hur spiralen blir en integrerad del av designen och livar upp en i grunden ganska enkel pärla. Istället för att försöka kapa tråden, trycka in den och gömma den så får den istället avslutas på framsidan och bli ett synligare designelement.

Samma teknik, men med större spiral används även i bl a Dunce-Cap Earrings Tutorial.

Lästips: Kopparsmycken av Sharilyn Miller


Miller, Sharilyn: Contemporary Copper Jewelry. Step-by-step, techniques and projects. (2009, Interweave Press) 127 s.

*

September, årets första höstmånad. Snart dags att börja kura ihop sig under en varm filt i favoritfåtöljen med en ny god bok medan regnet smattra mot rutan. Och snart dags att gå ut i naturen och inspireras av trädens glödande färgprakt likväl som det mer vemodiga diset. Vad passar då bättre till dessa höstens färger än koppar? En varm metall som också kan patineras till en höstmörk yta.

Därför ligger det inte långt borta att tipsa om en ny bok, Contemporary Copper Jewelry, av författaren bakom superba bloggen Wire Jewelry Lessons, Sharilyn Miller. Detta är hennes femte bok och liksom i de flesta av hennes tidigare verk står metalltråden i centrum.

Har du läst hennes blogg så vet du att här är en bok med många steg-för-stegbilder. Bilderna är inte så stora, men oftast mycket tydliga. Boken är framför allt tänkt för dig som redan kan grunderna i trådarbete, vilket förutom på projekten märks i det faktum att här inte finns de nästan obligatoriska kapitlen om material och verktyg. Istället inleds boken med grundtekniker som härdning av tråd, rengöring, snurröglor med spiral, örkrokar, spiralberlocker och patinering med svavellever.

Därefter följer de 22 projekten, som sträcker sig stilmässigt från klassiska Spiral Fibula Pin och Single-Loop Chain till myllrande Copper Spiral Bracelet with Wire Charms (se bokens omslag, nedan t h). Återkommande är något av Millers signum: spiralen. Ibland utgör den centrummotivet i smyckena och ibland blir den, i mindre format, ett välarbetat sätt att avsluta en snurrögla eller liknande. Projekten omfattar armband, halsband och örhängen samt två fibulanålar/broscher och en stor fingerring.

Utöver koppartråd använder hon även kopparbrickor och -rör. Brickorna blir fina mellandelar medan röret plattas ut och blir ett stiligt stelt armband. I vissa fall används även silvertråd och svartglödgad järntråd. Pärlor dekorerar i olika utsträckning de flesta smycken, men det finns också några i enbart metall.

Förutom Millers egna originaldesigner så finns här även projekt efter smycken av Richard Salley, Dale "Cougar" Armstrong (aktuell med boken Wirework), Eugenia Chan och Rachel Nelson-Smith. Inte minst Armstrongs Elemental Necklace blev jag oerhört förtjust i -- vilket underbart halsband! Som dessutom har en fiffig uppbyggnad. Nedan kan du se halsbandet i ett av de två uppslagen jag fotat från boken.


Jag tycker mycket om denna bok. Kanske inte så konstigt med tanke på att koppar är ett av mina favoritmaterial, men jag gillar även mixen av olika modeller och stilar -- som samtidigt har ett genomgående tema i och med att spiralmotivet återkommer genomgående. På de smycken jag inte är lika förtjust i hittar jag ändå detaljer, som jag närstuderar. För i varje projekt finns minst en liten del att lägga på minnet, vilket inte minst är tack vare Millers känsla för att skapa bearbetade avslut. Detta är ett bokköp jag är mycket nöjd med.

tisdag 8 september 2009

Inspiration: Fraktaler och komponenter


Fraktaler beskrivs på Wikipedia så här:

En fraktal brukar definieras som "ett självsimulerande mönster med struktur i alla skalor", vilket betyder att det liknar sig självt på samma sätt som ett träds grenar i sin tur har likadana fast mindre grenar, en så kallad naturlig fraktal. De fraktala mönstren (i 2D) eller strukturerna (vid 3D) skapas vanligtvis genom olika matematiska transformationer som upprepas (itereras) ett stort antal gånger.

Fraktaler är kanske den del av matematiken som jag kan gilla för de är så vackra. Fraktaler innebär ofta en enkel form som genom upprepning skapar komplexa kreationer. Broccolo (romanesco), ormbunksblad, trädgrenar, snöflingor, dendriter, frivoliteter -- alla kan de på olika vis ses som exempel på fraktaler. Och spännande former att inspireras av, både genom sin faktiska uppbyggnad och som färdiga former. Också de rent matematisk-grafiska fraktalerna kan vara inspirerande, från en enkel von Kochkurva (se snöflingan nedan) till en drakkurva. För ännu fler fraktaler, enkla till oerhört invecklade, se exempelvis Wikimedia Commons.

Hur en fraktal byggs upp kan du se i animationen här.




För ett enkelt, men konkret, exempel på hur en fraktal kan användas som inspiration till smycken: jämför denna fraktal med denna hana-amikrans. Eller jämför fraktalträdet i fotot överst med ett pärlträd/pärlblommor.



Komponenter
Om vi använder fraktalbegreppet något friare och skippar kravet på självsimulering så kan det även tolkas som att skapa intrikata och komplexa pärlarbeten av relativt enkla komponenter. Detta är inte minst vanligt i sydda tekniker: enkla geometiska figurer som pusslas ihop till komplexa former. Hana-amikransen ovan kan vara ett enkelt exempel, som sys ihop efter hand, men du kan också göra lösa komponenter som sammanfogas först efteråt. Detta är även vanligt i trådarbete (wirework) med länkar och Susan Thomas använder principen i Link It! Även vissa chainmailarbeten är uppbyggda på detta sätt, se t ex Olivia byzantine. Exemplen är oändliga.

Varför arbeta i komponenter? Jo, en stor fördel är att du skapar små fristående byggstenar. Dessa kan du sedan lägga ut på ett bord framför dig i olika kombinationer innan du sammanfogar dem och kan på så sätt testa dig fram till den bästa lösningen med pärlsektionerna färdiga. Det är något helt annat än att sitta med en skissbok. Dessutom passar det dig som inte vill ge dig på för stora projekt eftersom som varje komponent går snabbt att göra färdig, etappmålen är lagom stora.

I Beadwork August/September 2007 skriver Marcia DeCoster i beadwork master class om just detta att arbeta med komponenter. Hon påpekar bland annat mångsidigheten i hur komponenterna kan pusslas ihop på olika vis och hur en ursprunglig design kan utvecklas till nya inkarnationer genom att en komponent byter plats, färg eller storlek. Så är säger hon vidare:
Once I have developed the initial design elements of a component, I get endless satisfaction from replicating it with different sizes, shapes and colors of beads and different embellishments. This allows me to express creativity throughout the beading process. Each new embodiment of the design, with its own character and look, gives me a new thrill. /.../ Making small components is also a great way to play with color combinations, requiring only a small investment of time. If a particular color choice is not satisfying, little is lost should you move on to the next possibility. (s. 22)

Hur hon själv använt detta tillvägagångssätt kan du se i exempelvis hennes halsband La Boquita eller armband Terracita Bracelet.


Övning
Titta på fraktalerna nedan och fundera på hur de skulle kunna användas i pärlarbeten. Blommönstret skulle kunna byggas upp i RAW/cross-weaving utan problem och triangeln skulle kunna göras med peyotetrianglar. Blommönstret skulle också kunna göras med silverkulor (granulering) eller broderas med runda pärlor. Trianglarna skulle kunna etsas in i metall eller byggas upp med träintarsia, polymerlera eller andra smyckesmaterial.

Related Posts with Thumbnails